Hej igen,,,

I går fyllde jag 46 år och det får en att tänka lite grann på livet och dess omöjligheter å möjligheter,,Vad som är bra i ens liv och vad som kunde fungera bättre mm. En slutsats är i alla fall att jag är som småkär i alla onsdagsåkare, det är en speciell känsla att komma ner på Esplanaden ca 17:32 varje onsdag...Det man oftast vet säkert då är att några av grabbarna redan är där. Sen går man runt å "tjötar" i en sisådär 42 min. Sen så börjar inräkningen av alla hojar,,Varje onsdag så suckar jag å säger, ja det blir nog inte så många i dag....Sen kl 18:22 så mullrar det alltid in 10-12 cyklar till...Idag var vi 85 MC..

Känslan när kortegen lämnar går inte att beskriva, det liksom bubblar i magen av lycka...Alla ni som kommer varje onsdag,,,,jag gillar er skarpt. Kan tyvär inte alla namn, men nästa år blir det bättre:).....Väl mött nästa gång

hälsningar "hon som inte behöver en mikrofon för att höras"/Lena